• +070-99 55 450
  • carolina@howtomove.se

Julkalender Lucka 24

Julkalender Lucka 24

Ni har nu följt med på 24 lärorika ”luckor” i den här VBR-inspirerade kalendern. Gått igenom hästens biomekanik, sadelns roll för häst och ryttare och ryttarens roll för hästens biomekanik – hur vi som ryttare kan använda vår kropp optimalt utifrån hästens förutsättningar! Visst är det coolt? Fyra saker kvar:

1. Tack!

Jag vill tacka för alla glada tillrop under resans gång, det har betytt enormt mycket för mig!

2. Uppmaning!

Sedan vill jag komma med en uppmaning – kom ihåg att hästens rotation är något dynamiskt, när den väl har ”släppt” sin grundrotation, vilket faktiskt bara behöver ta några få ridpass, kan hästen växla rotation med din tyngdpunkt. Då blir det väldigt viktigt att du som ryttare sitter centrerat, i och med att hästen kan byta rotation många gånger per pass! Och viktigast av allt – känn! Känn av hur hästen reagerar på just din kropp, dina hjälper och din sinnesstämning!

3. Inspiration

Här kommer lite inspiration från ett par av VBR:s förebilder inom ryttarvärlden. Kolla ryttarnas centrering, hur de fördelar vikten i svängarna och hur de genom detta uppnår en excellens som är underbar att se (kolla speciellt Marcus Ehning – hur han har kroppen i sista svängen!). Njut!

Charlotte Dujardin – Valegro

https://www.youtube.com/watch?v=DcDLLxgWa_Y

Marcus Ehning – Pret A Tout

4. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

Julkalender Lucka 23

Centrering och tempoväxling

Centrering

Att centrera rotationen är alltså en viktig faktor för att hästen ska kunna vinkla in bakbenen under sig och börja vila på steget istället för att bara ”skyffla” på framåt med bakbenen. Det är också en viktig faktor för ställning och böjning. Hästens förmåga att rotera gör det otroligt viktigt att vi har koll på vår tyngdpunkt både för undertramp, rakriktning, ställning och böjning.

Öka traven genom att centrera hästens rotation. Det hjälper hästen att nyttja bakbroms och framdelspush optimalt. Foto: sharenaluijksdressage (instagram)

Ökningar

Ett sätt att få hästen att länga steget är att helt enkelt öka rotationen i varje steg, eller driva på hästen och tillåta ökad rotation. Det blir dock väldigt obalanserat och energikrävande att göra på det sättet och det är det vi till vardags kallar ”slängtrav”. Detta kommer inte på något sätt medverka till att hästen samtidigt höjer ryggen och bär sig. Det andra sättet – och här kommer vi till det jag skrev om tidigare med att motverka hästens naturliga rörelse – är att minska rotationen, centrera hästen, och be den länga sig. Då måste den höja ryggen genom att vinkla in bäckenet och använda sina bak-, bål- och bogmuskler. Kraften skjuter då att hästen framåt och uppåt – precis som vi vill. Du uppnår detta genom driva på en aning med skänkeln, mjukna en aning i handen, ”möta upp” handen med bröstet samtidigt som du bibehåller din egen centrering. Du bör också minska anspänningen i bålen en liten aning för att mjukare kunna dämpa hästens stötar i din kropp. Mycket att tänka på samtidigt. En enklare instruktion blir att tänka att du kör skottkärra uppför gödselstacken – skjutsa på kärran från armar och axlar, följ med med kroppen lite framåt (inte som vid en kraftig backe upp dock) och precis den sekunden innan du får ta i – där har du din position för din ökade trav!

Vid samling vill vi att hästen ska behålla underdrampet, förlänga stödfasen lite bak och pusha upp med frambenen. Foto: sharenaluijksdressage (instagram)

Halvhalt eller avsaktning

När vi vill ta en halvhalt, bromsa in eller sakta av vill vi att hästen ska göra det genom att centrera sig mer, växa framtill genom uppåtpush, sätta under sig och förlänga stödfasen med bakbenen. Därav är det viktigt att du som ryttare bibehåller din centrering även här. En halvhalt inom VBR kan göras så enkelt som att du för handen en liten aning uppåt och framåt, möt upp med bröstet och om du vill förstärka lite – ett litet ”nyp” med skulderbladen. Att du tänker just framåt och uppåt gör dels att hästen får en eftergift i handen samtidigt som den får en bromsande hjälp från sätet. Genom den lilla höjningen av handen får du ökning av ditt buktryck och den lilla höjningen av bröstet som blir kommer fortplanta sig som en rörelse ned till ditt bäcken genom ökat tryck via pubis som ber hästen att bromsa in lätt. Här gäller det att vara så finstilt som möjligt för att bibehålla hästens ryggverkan och framdelspush, lyckas du med den extremt fina hjälpen har du en häst som är självbärig genom hela avsaktningen eller tempoväxlingen.

Återigen – testa!

Du kommer få en otrolig aha-upplevelse över hur otroligt finstilt du kan jobba med hästen när du sitter i rätt balans och rider främst utifrån tygndpunkten.

Morgondagens lucka

Imorgon tar vi en superkort summering, men främst kommer inspiration från VBR:s rollmodeller, då kan du bara sitta och njuta!

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 22

Korrekt ställd och böjd via tyngdpunkten har du ingen utskjutande bog. På bilden Suvi Räsinen. Foto: Therese Hübner

Den utskjutande bogen!

Det här är ett problem som många ryttare lägger ned timmar på att lösa. Ofta tänker man att man måste bli bättre på att rama in hästen, ha den mer för hand och skänkel mm. Men det har en relativt enkel biomekanisk förklaring för vartdera varvet! Återigen är det skrivet utifrån en högerroterad häst.

Höger varv

Om du kan ställa och böja korrekt via din tyngdpunkt kan du hoppa balanserat utan tyglar!

Om hästen i grunden är roterad åt höger och vi dessutom förskjuter tyngdpunkten åt höger blir den ”för” roterad för spåret vi rider på. Vad händer då? I en tidigare lucka berättade jag att om hästen vänder halsen mycket kommer den rotera ryggen åt motsatt håll. Min teori är att hästen balanserar upp sig genom att ta huvudet och halsen mer inåt för att få hjälp att räta upp ryggens rotation och därmed är problemet med den utskjutande bogen skapat. Hur löser vi då detta? Börja med att rakrikta hästen för handen. Därefter kan du centrera hästens rotation genom att lägga vikten lite mer åt vänster även i höger varv, precis som jag beskrev igår. Ibland kan en lätt tillbakadragen ytterskänkel som nuddar lite på bröstkorgen hjälpa till att facilitera hästen för att hjälpa till att korrigera rotationen. Vips kommer problemet med den utskjutande bogen vara ett minne blott! Okej, det tar lite tid fortsatt, men här har du ett riktigt effektivt hjälpmedel att arbeta med.

Vänster varv

Hästen till vänster är en vänsterroterad häst med ryttare som försöker lägga tyngdpunkten åt höger.

I vänster varv kommer den högerroterade hästen ofta ha svårare att komma över i vänsterrotation. Det som är den utskjutande bogen här är alltså att hästen går kvar i högerrotation. När vi då försöker ställa och böja med hand och skänkel tar vi huvudet inåt med handen vilket ökar rotationen. Vi lägger också till innerskänkeln, vilket faciliterar eller blockerar bröstkorgen från att rotera in, vilket blir korrekt. Tillsammans blir det dock två motsägande hjälper. Eftersom hästens hals har en lång hävarm till hästens RÖRELSECENTRUM ger den störst utslag och hästen kommer fortsatt få svårare att rotera åt vänster. Lösningen blir att vi måste lägga tyngdpunkten lite tydligare åt vänster och vara starka nog att sitta kvar där. Gör vi det med rakriktad häst kan vi behöva stötta upp hästen lite med skänkel och yttertygel för att den inte ska välta inåt. När hästen kommer över i sin rotation kommer den få en korrekt ställning och böjning utan utskjutande bog och med fin lösgjord känsla.

Testa!

Gör samma övning som igår och se hur hästen svarar om du använder samma vikthjälp i de olika varven!

Morgondagens lucka

Imorgon går vi igenom tempo- och gångartsväxlingar med så små hjälper som möjligt.

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 21

Ställ, böj och sväng via din tyngdpunkt

Vi har tidigare gått igenom sambandet mellan hästens rotation och sidoböjning, vi har också gått igenom hur du påverkar rotation och därmed sidoböjning via din tyngdpunkt. I gårdagens lucka fick du veta hur du på biomekaniskt korrekt sätt kan använda din kropp för att med så små medel som möjligt förskjuta tyngdpunkten. Idag sätter vi ihop allt!

Symmetrisk häst

När du rider kan du lätt påverka hästens rotation och därmed ställning och böjning via din tyngdpunkt. Om hästen är någorlunda symmetrisk i sin kropp och du sitter rakt över hästen blir den rakriktad. Du får jämnt påskjut från bakbenen och jämnt stöd i handen. Förskjuter du tyngdpunkten åt t ex höger kommer hästen rotera höger (du ”trycker undan” bröstkorgen med din tyngd och tornutskotten tippar åt höger). Som vi gick igenom tidigare är rotationen alltid kopplad till sidoböjning, vilket innebär att hästen per automatik ställer och böjer åt det håll du förskjutit tyngdpunkten – utan att du behöver använda hand eller skänkel. Tadaaaa – svårare än så är det inte! Eller?

Bilden till vänster visar falsk böjning, hästen ”knäcker av” i sidled i nacken och böjningen kommer inte igenom kroppen. Till höger visas korrekt böjning där hästen kommer igenom hela kroppen.

Naturlig rotation

Såvrigheten i det hela ligger i hästens naturliga rotation. Beroende på hur din häst är roterad i grunden kommer du behöva använda dina vikthjälper olika. Vi utgår återigen för det vanligaste – en högerroterad häst.

För det första!

Alltid när du rider enligt den här metoden utgår du ifrån en rakriktad häst. Du ska alltså inte tänka att du ska ställa och böja med handen eller skänkeln. Dom kan få understödja den primära hjälpen som kommer från vikten, och vikten ska alltså komma först. Om du gör så och börjar från mitten kommer du att få en korrekt ställning och böjning och undviker att hästen t ex skjuter ut bogen. Den utskjutande bogen kommer vi ta med i morgondagens lucka. Börjar du ställningen via handen kommer du med stor sannolikhet få en häst som ”knäcker av” sidledes i nacken och då roterar ryggen åt motsatt håll. Med andra ord svårt att få hästen korrekt böjd.

Vänster varv

Rider du på en volt i vänster varv ska du göra precis som du har lärt dig – lägg tyngdpunkten åt vänster för att få hästen vänsterroterad. Här krävs olika stor vikthjälp beroende på hur högerroterad hästen är och hur låst hästen är i sin rotation. Håll rakriktningen och din tyngdpunktsförskjutning, låt hästen ta det i sin takt, med andra ord lugnt, och ha tålamod. När hästen kommer över i vänsterrotation kommer du känna att du får din eftergift och hästen ”kommer igenom sig”. Utan att du gjort något med hand eller skänkel kommer då ställning och böjning per automatik. Till en början kanske det bara blir ett eller ett par steg i taget, men om du fortsätter konsekvent kommer hästen kunna hålla kvar balansen i sin vänsterrotation.

Höger varv

Här illustreras skillnaderna i hur krafter påverkar rotation vid korrekt och falsk böjning.

Här har vi luringen. I och med att hästen redan är högerroterad kommer du inte behöva få den mer högerroterad för att få en bra ställning och böjning. Många ryttare upplever att hästarna tränger med bogen i höger varv, det beror på att den är för roterad. Här behöver du alltså lägga tyngdpunkten lite åt vänster för att balansera upp så att hästen inte blir för roterad för det spår du valt att den ska gå på. Hur stor mycket du behöver föra över tyngdpunkten åt vänster är också det individuellt och beroende av hur roterad hästen är samt hur rörlig eller låst hästen är i sin rotation.

Rakriktning

Rakriktningen är precis som högervarvet, är hästen roterad kommer den vara det även när du rider på rakt spår om du inte balanserar upp den. Hästen kommer alltså inte driva eller spåra jämnt och ta jämnt stöd på raka spår om den kvarstår i sin rotation. Du kan alltså behöva lägga din tyngdpunkt lite lätt åt vänster även på raka spår för att balansera upp hästen.

Öppna ovanifrån. Här ser vi korrekt böjning med en lätt tyngdpunktsförskjutning åt vänster.

Minskat brus

När du är stadig i din hjälpgivning med tyngdpunkten och hästen blir stabil i att balansera upp sig i både höger. och vänsterrotation kommer du kunna utnyttja detta i olika tempon, olika gångarter och för att göra mer avancerade övningar, t ex skänkelvikningar, öppnor och slutor. Och tänk hur mycket enklare hjälpgivningen blir när du slipper involvera hand och skänkel i så simpla saker som ställa och böja hästen!

Testa!

Pröva gårdagens övning igen – men ta med rotationen i beräkningen. Testa alltså att balansera upp hästens rotation med att lägga tyngdpunkten åt samma håll men i olika grad, anpassat efter hästens rotation.

Morgondagens lucka

I morgondagens lucka kommer vi gå igenom något som många ryttare tampas med varje dag; vad som händer och hur man åtgärdar utskjutande bogar!

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 20

Enhandsfattning med tyglarna i vänster hand, låt höger hänga avslappnad på låret.

Olika sätt att förskjuta sin tyngdpunkt på

Äntligen är det dags!! I dagens lucka kommer du få veta hur du ska göra rent konkret för att bibehålla din centrering och med små medel kunna förskjuta din tyngdpunkt. Med de små hjälperna vi går igenom i dagens lucka kommer du kunna balansera upp en hel del av både dina svagheter och din hästs asymmetrier. Då vi har olika lätt att göra olika saker får du ett smörgåsbord av metoder. Du får helt enkelt utvärdera vilka som fungerar bäst för dig och din häst. Vissa kan enbart göras enskilda och vissa kan kombineras.

Ensidig bålaktivering

Genom att spänna ena sidans bålmuskulatur gör du en liten tyngdpunktsförskjutning åt samma sida. Den minsta och finaste signalen som går lätt att göra i båda varven. Om man kan koordinera det!

Sträck upp en arm rakt upp så sker en liten sidoshift och samma sidas bålmuskulatur aktiveras.

Enhandsfattning

Håll tyglarna i en hand. Den hand du håller tyglarna i kommer du automatiskt ”slå på” de stabiliserande musklerna på samma sida av bålen och förskjuter då tyngdpunkten till den sidan. Med andra ord, vill du förskjuta din tyngdpunkt lite åt vänster håller du tyglarna i vänster hand. Ett av sätten att lära sig att använda bålmuskulaturen ensidigt.

Arm rakt upp mot taket

Här tar du tyglarna i ena handen, sträcker upp handen på den sidan du vill aktivera rakt upp mot taket. Detta ger både en lätt sidoshift och ökad aktivitet i djupa stabilisatorer på samma sida som armen du sträcker upp. Kan göras med lätthet i båda varven.

Sidoshift i bröstryggen

Bibehåll höfter och axlar parallella och förskjut axlarna rakt i sidled i förhållande till höfterna. Här förskjuts din tyngdpunkt åt samma håll som du förskjuter axlarna. Lättast att göra när du vill förskjuta tyngdpunkten inåt.

Sitt med höfterna jämna och sidoförskjut axlarna parallellt rakt i sidled.

Via axelabduktion

Lämpar sig att göra främst då du vill förskjuta tyngdpunkten inåt. Håll tyglarna i ytterhanden. Lyft armen rakt i sidled, handen i axelhöjd och sträck dig i armens längsriktning. Ett sätt att förstärka sidoshiftet som kan göra det enklare att hålla kvar.

Via skuldran

Här kan du tänka på lite olika sätt. Den finaste hjälpen blir om du bara vinklar ut tummen lite och ”nyper” till lite med skuldran, motsatt skuldra mot sidan du vill föra över vikten på. Du kan även tänka du att du drar skuldran nedåt i riktning mot motsatt bakficka. Drar du ner och bak höger skuldra förskjuts din tyngdpunkt åt vänster. Den rörelsen kan med fördel kombineras med en liten vridning av bröstkorgen mot hästens högeröra för att förstärka. Alternativ tre är att du istället tänker skuldran snett ned mot motsatt sidas revbensbåge, på det sättet kan du lättare kombinera den med sidoshift åt vänster för att förstärka hjälpen.

Sträck ut armen rakt ut åt sidan och tänk att du ska nudda något som är precis utom räckhåll, behåll höfterna jämna.

Via rotation i bröstryggen

Här måste vi först börja med att rätta till ett vanligt fel som lärs ut i ridningen. Det som lärs ut är att ”ryttarens axlar ska vara i samma vinkel som hästens bogar och ryttarens höfter i samma vinkel som hästens höfter”. Det här vrider du dina axlar som hästens bogar kommer du lägga din tyngdpunkt utåt. Det är också ytterst sannolikt att du kommer sidoböja åt samma håll som du vrider dig vilket ytterligare förvärrar. OM du ska vrida kroppen överhuvudtaget ska det vara minimalt och med i övrigt bibehållen centrering. Jag brukar ha hästens öron som riktmärke. Bröstbenet ska som standard alltid peka mellan hästens öron, men vill man förstärka en vikthjälp kan man vrida bröstbenet lite mot hästens ena öra – det motsatta mot den riktning man är på väg åt för att få vikthjälpen inåt.

Testa!

En liten rotation (mindre än på bilden) förskjuter tyngdpunkten åt motsatt sida. Här visas tyngdpunkten åt höger.

Börja med rakriktad häst, även om du rider på voltspår. Börja med att känna att du själv sitter rakt och centrerat. Känn sedan igenom hästen; stödet i tyglarna, om den flyter iväg med eller tränger med bogen, skjuter iväg dig eller sadeln åt något håll, trycker in eller skjuter ut baken, driver jämnt med bakbenen. Gör testa sedan en liten viktförskjutning enligt en av metoderna ovan, eventuellt kombinera ett par metoder. Notera skillnaden i hur hästen känns i parametrarna ovan. Notera även om det är skillnad på vad som fungerar i de olika varven. Skriv gärna en kommentar här eller på facebook om vilket som fungerar bäst för dig, eller om du har några frågor kring utförande!

Morgondagens lucka

Imorgon kommer vi gå igenom hur du kan tänka när du rakriktar, ställer, och böjer via hästens rotation.

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 19

Ryttarens styrkor och svagheter och hur det påverkar hästen

Nu kommer vi åter in på det jag tycker är riktigt intressant – samspelet häst och ryttare! Varning för långt inlägg….

Ryttare

Vi alla har olika sätt att använda våra kroppar. Det är t ex beroende av vår individuella anatomi, ligamentens töjbarhet, vardagsrutiner och så har vi genom livet fått törnar och våra kroppar hittar mer eller mindre unika sätt att hantera dessa. Därför blir det här inlägget grovt generaliserande och jag utgår främst från det vanligaste; en högerhänt person och en högerroterad häst.

Bålen – framåt-bakåt

Om vi förutsätter att du har en sadel som ger dig bra stöd i neutral position så har du förutsättningarna för att dessa lokala stabilisatorer ska kunna jobba korrekt. Du kan fortfarande tappa din fina hållning och börja jobba med global muskulatur istället, t ex ytliga magmuskler om du krummar ryggen eller ytliga ryggmuskler och höftböjaren om du svankar mycket. Vad som händer om du tappar din hållning framåt/bakåt gick vi igenom i lucka 11.

Bålen – asymmetri

Den här ryttaren uppfattar sig som rak. Och det här är vanligt! Hur påverkar det ryttarens tyngdpunkt?

Som jag skrev i lucka 17 behöver ryttare generellt sett vara starkare i sina lokala stabilisatorer än gemene man. I min vardag undersöker jag många ryttare som är svagare i de lokala stabilisatorerna och har kompenserat med globala stabilisatorer eller mobilisatorer på olika sätt för. Ofta är svagheten och kompensationerna asymmetriska. Det jag möter mest är ryttare som är starkare i höger sidas lokala stabilisatorer, vilket medför att tyngdpunkten hamnar åt höger. Ofta medför detta att de lokala stabilisatorerna inte orkar räta ut ryggraden på vänster sida och ryttaren böjer sig åt vänster, och med sidoböjningen följer rotation enligt våra fysiologiska rörelsemönster. Detta förstärker ytterligare tyngdpunktsförskjutningen till höger. Vad som händer om du sitter snett går vi igenom nedan.

Axlarna

Det är vanligt att den dominanta sidans axel roterar fram. De flesta av oss är högerhänta och därmed roterar vi fram höger axel. Denna rotation hänger ofta samman med en vridning och en sidoböjning i bålen. Det vill säga, håller du inte din högra skuldra på plats kommer bålen jobba asymmetriskt och det är ytterligare en orsak till att din tyngdpunkt förskjuts åt höger. Alltså ytterligare en orsak till asymmetrisk ridning som du som ryttare behöver ha extra koll på.

Här ser vi lite hur axlarnas position förskjuter tyngdpunkten och påverkar hästens rotation.

Ryttarens snedhet och hästens rotation

Vad händer då med hästen när vi som ryttare sitter snett och lägger vår tyngdpunkt åt höger hela tiden? Kommer ni ihåg i begynnelsen av den här kalendern när vi gick igenom hästens rotation? Tänk dig hästens rygg som en tunna upphängd på ett rep. Lägger du din tyngdpunkt åt höger kommer höger sida rulla undan och skjutas nedåt/åt vänster. Precis det händer med hästens rygg och bröstkorg också. Med andra ord kommer din tyngdpunkt trycka ned hästens högra ryggsida, den vänstra kommer lyftas upp något. Hästen blir högerroterad. Kommer du ihåg vilket håll som var det vanliga för hästarna att vara roterade åt naturligt? Just det – höger! Det är alltså väldigt vanligt att ryttarens styrkor och svagheter förstärker hästens asymmetri.

Sadeln, ryttarasymmetri och hästens rotation

Det är viktigt att kontrollera sadelbossorna, även de skvallrar om hästens och ryttarens snedheter. Foto: ErgoX2

Kolla din sadels stoppning och se vilken sida som är plattast – höger eller vänster? Är hästen högerroterad kommer vänster troligen vara mer tillplattad än höger i och med att vänster rygghalva ofta är högre. Vad händer om du stoppar upp vänster sidan så att sadeln blir rak (om du inte korrigerar din ridning för att balansera upp hästen först)? Snedheterna förstärks… (bild sadelbossor?)

Hästen påverkan på sned sits

Många missförstånd mellan häst och ryttare kan bero på ryttarens snedhet.

Ni är säkert många som, liksom jag, har upplevt att hästen skjuter över er på ena sidan och att sadeln glider snett. Varför händer detta? Som jag skrev i lucka 7 om hästens oliksidighet hänger det ihop med hästens rotation. Om hästen är högerroterad kommer sadeln glida åt höger och sätta dig som ryttare mer åt höger. Om du sitter kvar med höfter/bäcken i detta läge och försöker ”räta upp dig” så att du inte är lutande tornet i Pisa (kroppen kommer vilja göra detta automatiskt för att hålla balansen) böjer du dig i vänster sida. Vad hände när du böjer dig i vänster sida? Jo, din tyngdpunkt hamnar åt höger igen. Och vad gör din tyngdpunkt med hästens rotation när den är åt höger? Precis, den förstärker rotationen! Vissa instruerar här att du ska ”trampa ifrån” i höger stigbygel för att komma rakt i sadeln. Vad kommer det ge för signal till hästen? Jo, att den ska rotera ännu mer åt höger! (Yes, ännu en instruktion som blir helt åt fanders.) Hästens och ryttarens snedheter, svagheter och styrkor är med andra ord intimt förknippade! (fridas illustration sned ryttare)

Morgondagens lucka

Imorgon kommer du kunna läsa mer om olika sätt att på ett korrekt sätt ge vikthjälper med bibehållen centrering. Alltså utan att du hamnar snett. Med dessa signaler kan du styra hästens rotation utan att hamna snett och kompensera!

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR

Julkalender Lucka 18

Rörlighet för ryttare

Charlotte Dujardin och Mount St John Freestyle. Här är vinklarna för ungefärlig ledrörlighet utritade med röda streck. Foto: Kevin Sparrow

Vi ryttare behöver inte vara gymnastiskt rörliga i våra kroppar, men behöver ändå en liten del rörlighet för att kunna komma ned ordentligt i sadeln och fjädra av hästens rörelser. Vi går igenom kroppen del för del, nerifrån och upp!

Fotlederna

Fotledernas uppgift är att agera stötdämpare via ”trampet” i stigbygeln som vi gick igenom i lucka 14. För att du ska kunna vara symmetrisk i din stötdämpning, var sig du sitter i dressyrsadel eller står i lätt sits långa sträckor på terrängbanan behöver du ha liksidig rörlighet i fotlederna, annars kan rörelseasymmetrin ”sprida sig” uppåt och så kommer din proprioception göra att du tar olika vikt i stigbyglarna.

Höfter

Höfternas rörlighet ska både tillåta dig att komma ned i sadeln ordentligt, fungera stötdämpande för de vertikala krafter du utsätts för på hästryggen och skapa följsamhet med hästens rotation. Rörlighetsmässigt krävs det inte så stor förmåga att böja i höften, mer om du är hopp- eller fälttävlansryttare än dressyrryttare, men det är sällan böjning är en begränsande faktor. Däremot är begränsad förmåga att rotera och föra benet ut åt sidan två viktiga faktorer. Har du artros i en höft är det extra viktigt att ha i åtanke, i och med att inskränkt rörlighet i ena sidan med nästan 100 procentig sannolikhet gör att du sitter snett och fördelar din vikt snett. I höfterna krävs utöver rörlighet både stabilitet och motorisk kontroll!

Charlotte Dujardin. Här ser vi henne sitta fantastiskt centrerad på Valegro. Notera Valegros rotation och hur Charlottes ben via höfterna följer med i rörelsen.

Ländryggen

Här är rörligheten sällan ett problem, då den strukturella stabiliteten i just den delen av ryggen inte är så stor, däremot är instabilitet oftare ett problem. Dock kan åldersrelaterade förändringar i kombination med smärta ge vissa ryttare problem att sitta med ryggen i det som tidigare varit deras neutrala position.

Bröstryggen

En bra bild som visar vart det behövs rörlighet och vart det behövs stabilitet. Ofta är bröstryggen den svaga länken.

Det här är ett vanligt område att bli stel i och det är också ett område som vi som ryttare behöver all rörlighet vi kan få. Bröstryggen är den del av bålen som ska avfjädra störst del av hästens vertikala rörelse som fortplantar sig upp i vår kropp. Den är strukturellt stabil tack vare bröstkorg och revben, därav krävs inte så stor muskulär stabiliserande förmåga.

Skuldror och axlarna

Skulderbladen är beroende av rörligheten i bröstryggen och bröstkorgen för att kunna röra sig optimalt. I övrigt ställs inte några enorma krav pårörlighet utan främst stabilitet och motorisk kontroll.

Nacken

Nacken är något som bör vara stabilt för ryttare. Den är i stort väldigt beroende av hållningen i länd- och bröstrygg för att hållas i bra position. För att kunna t ex screena av banan du ska rida utan att resten av kroppen följer med behövs dock rörlighet, främst i rotation.

Julkalender Lucka 17

Kroppens stabiliserande system

Idag ska vi också kika lite närmare på människokroppen, som ju är mitt specialområde. Främst ska vi gå igenom de stabiliserande systemen och hur de fungerar.

Kroppens stabiliserande systemen kan kort delas in i två delar:

  1. Passiva stabiliserande strukturer: strukturer som man inte kan påverka viljemässigt och som helt enkelt gör sitt jobb helt passivt. Till dessa strukturer hör skelett där det främst  är den anatomiska utformningen styr och ligamenten, som har lite varierande flexibilitet hos olika individer. Fascian kan även sorteras in här, det är en bindvävshinna som omsluter alla muskler och som är mer genomgående i kroppen än andra strukturer. Man vet att fascian är viktig rent proprioceptivt, men i övrigt är dess roll omdiskuterad.
  2. Aktiva stabiliserande strukturer: här har vi musklernas olika system, de vi kan påverka viljemässigt.

Att vara rörlig eller stel

Dixie Ross, en av the Ross sisters, var extremt överrörlig. Vill ni se mer skrämmande överrörlighet, kolla på The Ross Sisters på youtube.

Skelett vet ni vad det är. Det finns en viss variation i hur vårt skelett och därmed våra leder är utformade som tillåter mer eller mindre rörlighet. Ligament är i princip samma sak som en sena, det som skiljer dem åt är att ett ligament sitter från ben till ben, medan en sena går från ben till muskel. Som jag skrev ovan har ligamenten lite olika flexibilitet hos olika individer. Det här styr väldigt mycket hur rörlig eller stel du är i grunden. Är du stel kan du träna upp din rörlighet genom att tänja ut ligament, men är du rörlig är det svårare. För att undvika att bli mer rörlig kan du undvika att stretcha men det är oftast svårt att bli stelare (om man inte tar åldern till hjälp, men den hjälper långtifrån alla).

Musklerna

Mutlifiderna är typiska lokala stabilisatorer i ryggen.

Olika muskler i kroppen har olika syfte. Glatt muskulatur som finns främst i kroppens organ, t ex blodkärlens väggar, mat- och luftstrupe och tarmsystemet. Glatt muskulatur är inte viljestyrd utan styrs av det autonoma nervsystemet. Skelettmuskler brukar vi kalla de muskler vi viljemässigt kan spänna, de finns i flera lager i kroppen. Skelettmusklerna kan sedan delas in i tre kategorier utifrån funktion och position i kroppen:

”Höftböjaren” (m iliopsoas) är en global stabilisator. Den består av tre muskelbukar, har sitt ursprung från ryggkotorna i ländryggen och insidan av bäckenskålen och fäster högt upp på lårbenen.
  • Globala mobilisatorer: stora muskler som ofta sitter över mer än en led och har till uppgift att röra våra kroppsdelar. Dessa muskler jobbar bäst dynamiskt genom att förlänga och förkorta sig. Det är oftast ytliga muskler.
  • Globala stabilisatorer: också kategorin lite större muskler, sitter också ofta över mer än en led, men jobbar bäst statiskt i ungefär samma längd. Därmed stabiliserar de genom att verka mothållande när vi gör olika rörelser. Dessa är ett mellanlager av muskler.
  • Lokala stabilisatorer: oftast kategorin små muskler, sitter ofta över endast en led och jobbar också statiskt, är reaktionssnabba och sköter mycket av det finmotorik t ex i ryggen för att styra belastningen på lederna och diskarna optimalt. De djupaste musklerna.

Alla dessa system samverkar naturligtvis för att vi ska kunna röra oss så optimalt som möjligt. Det är troligen inte ens möjligt att kunna träna ett av dessa system helt isolerat, även om vi ibland försöker både träna och testa dem separat.

”Jag är väldigt stel”

Det här är en fras jag ofta får höra. Sedan undersöker jag individen och ser att hen ofta är överrörlig. Men spänd i globala muskler. Min teori, och det här är just precis det inget forskningsbaserat alls, är att rörliga personer behöver vara starkare i sitt stabiliserande muskelsystem än personer med ett stelare passivt stabiliserande system. Och är man inte det spänner man globala muskler för att kompensera, vilket ger en konstant känsla av stelhet, trots att man i grunden är rörlig.

Mina teorier

Här börjar jag åter vara ute på lite svag is och det är mest mina spekulationer utifrån vad jag vet om kroppens stabiliserande system och utifrån vad jag ser i min kliniska vardag.

Muskulär stabilitet och ridning

Vid en kraftigt bakåtlutad position kan inte ryggens stabiliserande muskler jobba optimalt och global muskulatur ”tar över”. Foto: Louise Toft Pilgaard

Som vi redan varit inne på ett otal gånger är stabilitet viktigt vid ridning. Vi har också varit inne på att ridning skiljer sig från det mesta andra vi gör då det krävs mycket stabilitet i sittande, utan kontakt med fast underlag under fötterna. Detta gör att de globala stabilisatorerna inte kan jobba lika effektivt som om vi t ex springer eller spelar tennis och därmed blir det än viktigare att de lokala stabilisatorerna kan jobba effektivt. En tredje sak vi varit inne på är den neutrala ryggen och att den är en förutsättning för att de lokala stabilisatorerna ska kunna jobba optimalt. Så de muskulära systemen behöver en stabil grund. Utöver det behöver de också vara tränade för att koordinera det arbete som ska utföras. I ridningen är det till stor del stabilisering i sittande på ett rörligt underlag för att främst behålla centrering i förhållande till underlag, acceleration eller inbromsning, svängar, arm- och benrörlser. Men delvis också kunna förskjuta tyngdpunkten i förhållande till hästens rotation i olika rörelser.

Julkalender Lucka 16

Fyra vanliga instruktioner som ofta leder till sitsfel

”Sitt på sittbenen”

Att tänka ”sitt på sittbenen” blir sällan rätt. Foto: Louise Toft Pilgaard

De senaste årtiondena har det talats mycket om att ”sitta på sittbenen” när vi rider. Då åsyftas enbart de två bakre sittbenen. Tänk dig att du sitter på en pall med två ben – ett under vardera skinkan. Det blir stabilt i sidled, men framåt/bakåt måste man anstränga sig för att sitta kvar, framförallt om det rör sig som det gör när man sitter på en häst. Om pallen har ett tredje ben framtill blir det genast mycket lättare och man kan sitta avslappnat. Det här ger rent mekaniskt stöd, men det skickar också betryggande signaler via kroppens proprioceptorer som gör att de små stabiliserande musklerna jobbar optimalt och de stora muskelgrupperna slappnar av. Därför är en viktig del av den optimala sitsen att nyttja alla tre sittben, eller ”skenorna” mellan de två bakre och det främre sittbenet. Sitter du bara på de bakre kommer du antingen tappa balansen och rulla bakåt eller framåt beroende på hur du parerar din balans och vad din häst gör. Och vad det leder till gick vi igenom i lucka 11.

Korrigering:

Så när din instruktör ber dig att sitta på sittbenen – kontrollera att du sitter på alla tre. Och fråga denne exakt vad hen vill att du ska åstakomma med din sits.

”Trampa ned hälen”

Att aktivt trampa ned hälen gör att ryttaren lätt hamnar lite i stolsits. Foto: Louise Toft Pilgaard

En annan vanlig instruktion som många ryttare idag fått höra är att man ska ”trampa ner hälen”. Det finns ingen muskel som gör den rörelsen. Antingen kan man lyfta tårna, försök med det och du kommer med stor sannolikhet att tappa kontakten med stigbygeln. Det som de flesta gör är att de trycker ner fötterna och slappnar av i fotleden, vilket tillåter hälen att gå nedåt. I och med att stigbygeln är rörlig kommer det per automatik också bli så att benet åker framåt, överlivet kommer lutas bak och risken att du blir hängande i tyglarna är överhängande. Det blir lite som om du är ute och åker vattenskidor. Fotleden en viktig stötdämpare när vi rider. Med hälen maximalt ”nedtrampad” blir det som att köra med en för tungt lastad bil – stötdämparna är körda i botten och kan inte göra sitt jobb, färden blir full av hårda stötar. Utöver den felaktiga positionen du får i kroppen då.

Korrigering

Det du istället ska göra är att alltid se till att ha ”tramp” i stigbygeln. Tramp innebär i min värld en stadig kontakt med framfoten i stigbygeln med lätt anspänning i vadmusklerna som gör att det finns bra svikt i fotleden. Om ryttaren får ordentligt stöd för bäckenet och kan ha foten rakt under kroppen kan vi i många fall avhjälpa problemet utan instruktion. Jag har t ex haft en elev som ridit länge och alltid fått höra att hon ska trampa ned hälen. Hon hamnade i en sadel som passade henne och fick instruktionen att ta stöd med alla tre sittbenen. Hennes kommentar; ”I 40 år har ridlärare och tränare sagt åt mig att trampa ned hälen, nu behövs det inte längre”.

”Stäck på dig”

Ryttaren får inte stöd framtill i sadeln tippar fram bäckenet. Här har hon sträckt på sig och får därmed en uttalad svank.

Det här är en väldigt vanlig kommentar som ofta leder till obehag för hästen men också ofta för ryttaren. Den är också vanlig i väldigt många situationer. Här beskriver jag en typisk situation; Ryttaren har fallit fram med överlivet och får inget stöd framtill för bäckenet. Ryttaren lutar sig framåt även med ryggen för att behålla neutral hållning rygg och bäcken emellan, men får ett överdrivet framåtlutat överliv. Om man ber denna person att ”sträcka upp sig” kommer hen troligen att ha kvar bäckenet i samma position och för att få upp överkroppen skapa en rejäl svank i ländryggen, men kommer pga tyngdlagen fortsätta vilja falla fram. Här är åtgärden att skapa stöd för ryttarens bäcken – när det är på plats kommer tränaren troligen inte ha något behov av att kommentera den delen av sitsen mer. Insidertips – om du har en sadel som är för smal framtill kan du ta liggunderlag och klippa i bitar och stoppa in under lillkåpan. Då kan du bygga ut sadeln lite så att den ger dig rätt stöd.

”Upp med blicken”

Tillhör du också skaran ryttare som lite för ofta tittar ner på hästens huvud eller dina händer? Det här är väldigt vanligt bland ryttare och kommenteras därmed flitigt av tränare. Och ja, vi vill ha en blick som går framåt, det raserar annars lätt vårt fint staplade korthus av kroppsdelar. MEN vi måste börja från grunden – med bäcken och ländrygg. Om inte bäcken och ländrygg är i neutralt och vertikalt läge kommer en korrigering av blicken/huvudets position ge en ”gamnacke”. Det blir precis som när man säckat ihop i på sin kontorsstol men fortsätter att kolla på skärmen. De små nackmusklerna som kallas nackrosetten kommer få spänna sig och jobba förtvivlat för att hålla upp huvudet och risken är att du får spänningshuvudvärk på köpet. Var noga med grunden. Tänk därefter att hela ryggraden ska bli så lång som möjligt, lite som att någon drar dig uppåt i håret på bakre delen av huvudet.

Morgondagens lucka

Imorgon går vi igenom basen för styrkor och svagheter hos oss ryttare – de stabiliserande muskelsystemen.

Julkalender Lucka 15

Balans

Bra balans och aktivitet i kroppens lokala stabiliserande muskler gör att vi kan sitta avslappnat och följsamt i sadeln utan att ”skvimpa runt”. Att sitta balanserat och stabilt gör också att vi lätt kan använda hand och skänkel oberoende.

Proprioception och sensorisk feedback

Det proprioceptiva systemet med signaler från leder, senor och muskler får feedback via hjärna och ryggmärg.

En viktig del av balansen är vår proprioception. Den spelar in mycket när jag beskriver olika aspekter av en bra sits och varför sitsfel uppstår. Därför anser jag att ni bör ha ett begrepp om vad det är. Proprioception är kroppens automatiska avläsning av din kroppshållning. Om du inte har ådragit dig en neurologisk skada eller sjukdom vet du utan att se hur du håller t ex din arm eller ditt ben. Det här sker genom att olika typer av känselorgan ute i kroppens senor, muskler och leder skickar signaler till din hjärna. Hjärnan processar informationen och skickar signaler tillbaka som kan korrigerar musklernas anspänningsnivå för att korrigera så att du håller balansen – sensorisk feedback.

Kroppen korrigerar utifrån marken

När kroppen känner att du har något under fötterna utgår den ifrån att vi står och korrigerar utifrån det (closed chain). Om vi sedan sitter i en sadel med hängande stigbyglar som ger stödet under fötterna befinner vi oss egentligen i en open chain (vi kan inte använda fötterna som utgångspunkt för hur vi balanserar oss). Det här gör att hjärnans tolkning stämmer dåligt överens med verkligheten och att det för oss som ryttare blir dysfunktionellt när kroppen försöker korrigera upp balansen. Om bäckenet till exempel inte får tillräckligt med stöd framtill i sadeln kommer det tippa framåt. Kroppens reaktion då blir att använda baksida lår för att räta upp bäckenet. Eftersom fötterna inte har kontakt med marken utan vi primärt sitter kommer baksida lår istället dra upp benet så att knät böjs, vi förlorar kontakt med stigbygeln och tårna blir lägsta punkt.

Obalans och kompensatoriska spänningar

Om leden är i eller nära sitt neutrala läge kommer små lokala muskler jobba för att stabilisera och finjustera balansen. Hamnar lederna nära ytterlägen kommer de små musklerna inte orka med de stora krafter som krävs för att räta upp leden i och med att de är just små och dessutom sitter nära leden vilket innebär att de har små hävarmar. Via proprioceptorernas signaler känner hjärnan av att kroppen håller på att förlora balansen och skickar signaler som gör att de större musklerna spänner sig, antingen för att korrigera positionen till neutralt eller om vi av någon anledning beordrar kroppen att vara i en viss position för att vi ska kunna vara kvar där. Många ryttare jag möter idag har problem med detta av olika orsaker.

Smärta

Smärta gör att man spänner sig för att skydda det som gör ont.

Gör det ont någonstans kommer kroppens feedbacksystem automatiskt försöka skydda det genom att ändra ställning på lederna eller minska flexibiliteten i området så att man om möjligt inte kommer in i det smärtande spektrat av rörelseomfånget. Detta sker med hjälp av kompensatoriska spänningar i större muskelgrupper. Du kan antagligen medvetet tvinga kroppen att vara kvar i dessa smärtande lägen, vilket kan ge upphov till skador och förlänga smärtproblemen. Med andra ord – har du ont kommer du inte kunna sitta eller rida optimalt och det kommer överföras på din häst. Ta hand om din kropp!

Morgondagens lucka

Imorgon kommer vi gå igenom varför instruktioner vi får givna vid fel tillfälle kan försämra ridningen.

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 14

Vad är optimal sits?

Sett ur ett biomekaniskt perspektiv är den optimala sitsen nästintill identisk med den klassiska lodräta sitsen. I den lodräta sitsen ska man kunna dra en linje från ryttarens öra via axel och höft ner till hälen. Det är ett par små detaljer vi ändrar på. Vi höjer handen och har en lite rakare armbåge framför kroppen. Istället för att linjen ska gå via hälen, vilket tillåter skänkeln att vara en aning framför kroppen, drar vi linjen till mitten av fotknölen. Då hamnar foten mer rakt under ryttaren.

Charlotte Dujardin och Mount St John Freestyle. Foto: Kevin Sparrow

Axlar, skuldror och handposition

I gårdagens lucka gick vi igenom vikten av en bra position av handen och skuldran. Vad är då en bra hand- och skulderposition? Här går vi emot den klassiska böjda armbågen med armen intill sidan och att tygeln ska ha en rak linje från armbåge till hästens mun. Enligt VBR bör man ha en relativt rak arm med en relativt hög och ”buren” hand. Hand och bröstben strävar lite framåt hela tiden. Det är dels för att denna hållning ökar aktiviteten i de djupa bålstabiliserande musklerna – vi får alltså en stabilare och mer följsam sits. Dels får vi en mjukare och mer följsam hand som inte tillåter ”dragkamp” med hästen. Den hävarm som blir från vår axelled till vår hand i denna position gör alltså att vi kan vara stabila utan att bli starka i handen och att vi med mycket små rörelser kan påverka hästen via t ex halvhalter.

Neutralt bäcken och rygg

Vikten av att sitta med neutral rygg och få rätt stöd av sadeln har vi gått igenom tidigare. Ska vi kunna sitta med stöd av hela bäckenet i sadeln med neutralt bäcken behöver sadeln stötta bäckenet i just den positionen. Det fina med den neutrala rygg- och bäckenpositionen är att den också är bekväm sett ur ett ”proprioceptoriskt perspektiv” (mer om proprioception kommer imorgon). Här är lederna är i optimala positioner och det låter de små stabiliserande musklerna jobba som de ska. Vi slipper kompensatoriska muskelspänningar och blir mer följsamma. Dessutom minskar risken för att vi ska få ont!

Klyksits

Caroline Hjälte från Miagårdens ponnystall visar upp en biomekaniskt korrekt sits.

Även om bäckenet sitter stadigt i sadeln vill vi inte lägga all vår tyngd på hästens rygg rakt uppifrån. För att undvika det kan vi genom att fördela vår tyngdpunkt ned i låren använda dem som en klyka som ligger an mot hästens sidor fördela en del av vår vikt till hästens bröstkorg. Här är rätt bredd på sadelns kåpor A och O. Klyksitsen hjälper oss också att styra hästens rotation via bröstkorgen.

Foten och skänkeln

Att foten är mer under ryttaren fyller ett par olika funktioner. Dels den rent mekaniska – det blir naturligt för kroppen att ha neutralposition på bäckenet och man får bättre stöd rakt under kroppen, precis som när vi står med god hållning. Riskerar inte att skänkeln hamnar framför och överlivet bakom när man tar stöd med foten. Och dels kommer proprioceptionen in. Genom att ha foten under kroppen känner hjärnan att den kan balansera kroppen bättre och du undviker onödiga balansreflexer som ger kompensatoriska spänningar.

Sitt vackert!

Så nu har ni summeringen på hur en optimal sits ser ut ur ett biomekaniskt perspektiv. Placera den ryttaren i en välanpassad sadel mitt över hästens rörelsecentrum så kanske ni med tonvis av träning blir som Charlotte Dujardin!

Morgondagens lucka

Imorgon kommer vi gå igenom lite om hur kroppens feedback-system fungerar och hur det påverkar oss som ryttare.

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 13

Ursäkta!

Jag ber om ursäkt för er som läste gårdagens lucka och väntat er en summering av den optimala sitsen idag! Jag låg lite efter i skrivprocessen när jag publicerade det inlägget och när jag väl satte mig och skrev insåg jag att det finns lite för mycket att skriva för att vi ska kunna ta det i ett inlägg. Ha tålamod, summeringen kommer imorgon! Dagens lucka handlar istället om hur bröstryggen, skuldrornas och händernas position inverkan på sitsen.

Skuldror och händer inverkar mer än vi tror

Att vi i grundpositionen har symmetriskt och ”korrekt” placerade skuldror och axlar är en förutsättning för att kunna sitta med tyngdpunkten mitt över hästen och på ett effektivt sätt omfördela vår tyngdpunkt vid behov.

Böj- och sträckmönster

Skulderbladen sitter fast på bröstkorgen primärt med muskler, men även med nyckelbenen framtill. Det är själva skulderbladet som är ledhålan till axelleden där överarmen fäster in. Den här konstruktionen gör att vi har väldigt mycket rörlighet i axlarna. Den gör också så att skulderbladens position hänger nära samman med bröstryggens position. Det här ger så kallade ”böj- och sträckmönster”. Om vi bröstar upp oss och sträcker ut ryggen kommer skuldrorna gå bak och ihop och armbågarna kommer närmare kroppen (förutsatt att vi har rörligheten i bröstryggen). Om vi krummar bröstryggen åker skuldrorna fram och armbågarna ut.

Test

Vi kan även styra böj- och sträckmönstren via händerna. Sitt och föreställa dig att du håller i tyglarna, låt kroppen följa med som den vill.

  • Vrid handen så att tummarna pekar utåt– vad händer?
  • Lägg istället ned händerna med tummarna inåt – vad händer då?

I det försa fallet sträcker du upp ryggen och drar automatiskt skuldrorna lite ned och tillbaka. I det andra fallet åker armbågarna ut och bröstryggen krummas. Försök att göra motsatta rörelser och känn hur du behöver spänna dig för att motverka rörelser i ryggen.

Bröstryggens påverkan på ländrygg och bäcken

Om bröstryggen krummas kommer även ländryggen krummas och bäckenet tippa bakåt – vi är inte längre i neutral position.

Skuldror och asymmetrisk viktfördelning

Om du roterar fram den ena skuldran (vilket är vanligt förekommande) kommer du per automatik rotera lite åt motsatt håll i bröstryggen, som ”följer med” i rörelsen. Här har vi ett annat av kroppens naturliga rörelsemönster – om vi vrider kommer vi (precis som hästarna) samtidigt att böja oss i sidan. Med andra ord har vi fått en sned sits med en sned viktfördelning. Ett enkelt sätt att räta upp snedheter är därför att börja med skuldrorna. I en lucka längre fram kommer vi kika mer på hur den sneda sitsen påverkar hästen!

Kroppskontroll

Händernas, skuldrornas, bröst- och ländrygg och bäcken hänger alltså väldigt nära samman. Det gäller att ha exceptionellt bra kroppskontroll för att ha koll på allt samtidigt som det rör sig på hästens rygg OCH vi vill inverka på vad hästen gör!

Morgondagens lucka

Imorgon kommer vi summera upp vad hur den optimala sitsen ser ut, jag lovar 😉

Om julkalendern…


Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 12

Sadeln och den neutrala sitsen

Som jag varit inne på tidigare är det viktigt att du som ryttare har en sadel som passar just din bäckenform för att lättare kunna sitta stabilt. En sadel som ger dig bra stöd gör att du med så lite ansträngning som möjligt kan sitta i din neutrala position med rygg och bäcken. Den kommer också att göra så att du kan fördela din tyngd ner i lårbenen istället för att lägga all belastning rakt ovanifrån på hästens rygg, vilket den inte är gjord för. Vid anpassning av sadeln tar vi alltså inte hänsyn till hur mycket ”vaddering” du har på rumpan – den ger dig inget stöd i sadeln. Vi kommer heller inte vilja att du går upp i storlek på sadel för att kompensera för långa lårben – där måste kåporna anpassas så att de gör sitt jobb. Allt för att ditt bäcken ska få så bra stöd som möjligt!

Passform ryttare

För att en sadel ska passa en ryttare behöver ryttaren få stöd för följande punkter:

  • Bäcken – sittben, pubisben och ”skenan” däremellan, här styr sadelmidjans bredd
  • Under låren – här styr kåpornas ”fyllighet”
  • Foten får stöd i stigbygeln under kroppen – här styr stigbygelkrampan

Att mäta bäckenet

Det här bäckenet är ca 10 cm brett och 10 cm långt.
Det här bäckenet är ca 17 cm brett när man mäter mitt för sittbenen. Det är knappt 10 cm långt.

För att kunna uppfylla de första två punkterna behöver vi ha ett begrepp om vilken storlek och form ryttaren har på sitt bäcken samt hur vida lårbensvinklar ryttaren har. Hur någons bäcken, höfter och lårben är designade kan man inte se genom att titta på personen. Bäckenet kan vi mäta relativt bra med ett enkelt sittbensavtryck på wellpapp. Höft- och lårbensvinklarna är klurigare. Vi har kliniska tester som utförs av fysioterapeuter som kan svara någorlunda på om höfterna är neutrala, anter- eller retroverterade samt se om de är liksidiga. Ett annat sätt att testa vilken bredd en ryttare behöver är genom ”trial and error”. Sitt i en sadel eller på en sadelbock, fyll ut på olika ställen med t ex liggunderlag för att se hur just du kan sitta avslappnat i neutral position med rygg och bäcken.

Stigläderkrampan

Här sitter stigläderkrampan på en sadel.

För att ryttaren ska kunna få stöd med foten i stigbygeln under kroppen krävs att stigbygelkrampan är rätt placerad. Är den det hänger stigbygeln rakt under höftknölen och parallellt med ryttarens fotknöl. Tyvärr har många moderna sadlar idag stigbygelkrampor som sitter för långt fram vilket automatiskt placerar ryttaren i stolsits.

Formförändring

Även du förändrar form om du suttit i spänning och varit tex skev och haft smärta, fött barn eller börjar träna efter en längre tids uppehåll. Detta är något vi som jobbat med VBR och gjort många sittbensavtryck sett. En minskning i bäckenstorlek är troligen ett resultat av bättre bålstabilitet och aktivitet i bäckenbottenmuskulaturen. Förstorat eller breddat bäcken har jag främst sett efter graviditet och vaginal förlossning.

Morgondagens lucka

Imorgon går vi igenom vad optimal sits är i sin helhet och hur du gör för att hitta den!

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 11

Vad är neutral rygg- och bäckenposition?

Föreställ dig att ditt bäcken är en skål med vatten – håll ”skålen” så att vattnet inte tippar ut varken framåt eller bakåt!

Det är vanligt att ryttare antingen hamnar för mycket i svank eller med krum rygg i sadeln. Jag talar mycket om neutral ryggkurvatur eller neutral bäckenposition. Dessa sammanfaller och är den kurvatur din rygg har när den är i det mellersta spannet av sin fulla rörlighet från max framåtböjd till max bakåtböjd. Tänk att ditt bäcken är en skål med vatten. Om du tippar skålen så att vattnet rinner ut bakåt kommer din rygg krummas/böjas. Tippar du ut vatten framåt kommer din rygg svanka/bakåtböjas. I den neutrala bäcken och ryggpositionen bibehålls vattnet i skålen. Där kan ryggens diskar stötabsorbera bra och belastning av leder och diskar blir optimalt. Dessutom finns det de som menar att man vid neutral position har mer aktivitet i bålstabiliserande muskler.

Neutralt ser olika ut

Neutral rygg- och bäckenposition är lite S-formad sett från sida.

Neutral ryggkurvatur innebär i de allra flesta fall en liten svank i ländryggen, en liten krumhet i bröstryggen och en liten svank igen i nacken. I och med att vi ser anatomiskt olika ut kommer neutral rygg se olika ut för olika personer. Vissa har nästan helt rak ryggkurvatur och andra har uttalad svank. Det är främst korsbenets vinkel och ryttarens totala rörelseomfång mellan ryggkotorna som styr vad som är neutralt för just den individen. Vi kan enklast ta reda på den enskilda personens neutrala position genom att testa det maximala rörelseuttaget i båda riktningar.

Neutral position i ryggen – ryttaraspekter

Sitter vi med ryggen mot ett av ytterlägena försämras vår följsamhet i sadeln av flera anledningar. Diskar och leder i ryggen får sämre förmåga att stötdämpa och belastas ogynnsamt vilket kan leda till smärta, inflammation, ledproblem och i värsta fall diskbråck. Våra musklers förmåga att arbeta stabiliserande försämras och det skapar ofta kompensatoriska spänningar t ex i ljumskar, baksida lår eller höftböjare beroende på vilket läge vi hamnar i. Både spänningar och minskad stötdämpande förmåga bidrar till att vi kommer skumpa mer i sadeln och gör det nästintill omöjligt att få en stabil hand och skänkel som kan röra sig oberoende av bålen. Troligen kommer även balansreflexerna se till att vi håller balansen i tyglarna, något vi inte vill. Så om vi ska kunna ha en optimal sits vi vill behöver rygg och bäcken vara i neutralposition.

Neutral position i sadeln – hästaspekter

Hästen påverkas ju enormt av hur vi sitter. Gällande svank eller krumhet i vår rygg påverkar det hur vi fördelar trycket på hästens rygg. Om vi svankar mycket utan att luta bak överkroppen eller tippar fram överlivet lägger vi belastningen på hästens framdel – den får svårt att hitta pushen från bogarna och därmed väga över vikten till bakbenen. Sitter vi istället för långt bak, med krum rygg eller svankar men med axlarna bakom höfterna kommer vi lägga belastningen på den rörligare delen av hästens bröstrygg och orsaka en sänkning där samt att hästen vinklar fram bäckenet och därmed kommer hästen inte kunna förlänga stegfasen bak och jobba under sig med bakbenen, eller pusha upp med framdelen. För att hitta den neutrala positionen i sadeln finns det flera viktiga faktorer.

För att hitta din neutrala position i sadeln:

  • Sitt utan stigbyglar: kuta och svanka maximalt med ryggen några gånger, stanna i mitten.
  • Tippa överlivet framåt och bakåt utan att ryggkurvaturen ändras. Känn att du har lika mycket vikt på både främre och bakre sittbenen eller de ”medar” som går däremellan.
  • Ta stigbyglarna och känn efter vilken längd de ska ha för att du lättast ska kunna behålla positionen.

Morgondagens lucka

I morgondagens lucka kommer vi gå igenom hur du ska sitta som mest balanserat på bäckenet och sadelns inverkan på stabiliteten.

Om adventskalendern…


Det här är en adventskalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 10

Olikheter

Vi människor ser ju väldigt olika ut. Tänk bara ansiktsdragen som varje gör person unik! Precis så är vi inuti kroppen också. Vi har små variationer i vår anatomi som gör att vi ser lite olika ut och det påverkar i viss mån även vår funktion. Det här påverkar enormt mycket vilken typ av sadel som passar oss.

Bäckenets anatomi

Bäckenets delar sett underifrån.

Bäckenet består av två bäckenhalvor och korsbenet. Framtill fogas bäckenhalvorna samman vid det vi kallar pubis-/eller blygdbenet. Det är på bäckenhalvorna det vi inom ridningen kallar sittbenen är, dessa går fram till pubisbenet via ”skenor”. Baktill fogas respektive bäckenhalva samman med korsbenet där svanskotan sitter.

Bäckenform

Tyvärr finns det inget så stereotypt som en manlig och en kvinnlig bäckenform, precis som det inte finns ett manligt och ett kvinnligt ansikte. Allt är individuellt. När jag talar om bäckenformen utgår jag ifrån några olika variabler:

  • Längd mätt från bakre sittben till pubisben
  • Bredden mätt mellan sittbenen
  • Vinkeln på pubisbenet som kan vara rundad, spetsig eller något däremellan
  • Vinkeln eller rundheten i ”skenan” som går mellan sittbenen och pubisbenet

De tre första variablerna kan vi mäta med ett enkelt sittbensavtryck. Den fjärde variabeln, vinkeln eller rundheten i skenorna mellan sittbenen och pubisbenet kan vi testa på sadelbock. Dels genom att se hur långt man behöver tippa bäckenet framåt eller bakåt innan något av dem släpper från underlaget och dels genom att se hur du som ryttare bäst får stöd i en korrekt sits. Bäckenets form styr hur stor (tum) och hur bred midja du vill ha på sadeln. Det styr även om du vill ha en sadel som går upp mycket framtill, har ett djupare eller planare säte.

Höftleder

Retroverterad höft bild 1 nära ytterläge för inåtrotation, bild 2 i neutralposition.
Anteverterad höft, bild 1 nära ytterläge för utåtrotation, bild 2 i neutralläge.

Det här hör man (i alla fall inte jag) lika mycket om i de flesta kretsar. Även våra höftleder och lårben kan ha olika utformning. Höftledens ledhåla sitter på bäckenet. Den kan vara ”monterad” lite olika hos olika personer. Det som anses normalt är att ledhålorna sitter på sidorna men ganska framåtvinklade. De kan även sitta mer framåtvinklade vilket kallas anterverterad, eller lite mer rakt ut vilket kallas retroverterad. Det här styr delvis hur långt man kan rotera höfterna i respektive riktning och vad som är ”neutral” höftled för olika personer. Med neutral menar jag i mitten av rörelseomfånget. En person kan ha neutral höftled när den står så att knän och tår pekar lite inåt, en annan rakt fram och en tredje när knän och tår pekar utåt. För att komplicera det hela lite kan en person också ha lite olika vinklar på sina två höftleder, även om det inte är jättevanligt.

Lårbenshalsar

Lårbenshalsen styr hur brett du behöver under sadelkåpan för att sitta stabilt.

Även lårbenshalsens utformning kan variera mellan individer. Sett uppifrån kan lårbenshalsen gå rakt ut från ledkulan, gå lite framåt eller bakåt. Det här är också med och styr anter- och retroversion av höften. Lårbenshalsen kan vara lång eller kort. Sett framifrån kan den också ha olika vinkel antingen mer rakt ut från kroppen eller slutta brant nedåt. Detta i kombination med höftledens utformning styr i kombination med bäckenform vilken midja vi vill ha på sadeln och dels hur brett vi vill ha det under sadelkåporna för att få ordentligt stöd för både bäcken och lårben när vi sitter i sadeln.

Morgondagens lucka

I morgondagens lucka kommer ni kunna läsa vidare om vad neutral rygg och bäckenposition är samt varför det är viktigt för oss ryttare!

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 9

Sadelns passform till hästen

För att en sadel ska passa bra för hästen är följande punkter viktiga:

Sadelns vinkel framifrån. Foto: ErgoX2 pressbilder
  • Bommens vinkel fram
  • Avståndet från bomspets till djupaste punkt jämfört med avståndet bakkant av bogblad till ryggens djupaste punkt
  • Att sadelns form matchar hästens ryggkurvatur
  • Trycket under stigbygelkrampan
  • Trycket på insidan av bossan
Sadelns bossa ligger jämnt an med hela hästens rygg. Foto: ErgoX2 pressbilder

Frustration

Det här med sadelutprovningar tror jag många tycker är bland det mest frustrerande i ett hästägande. Så, när du väl har du hittat den perfekta sadeln, då kan du andas ut och rida på i all framtid. Stoppa om sadeln någon gång då och då bara. Eller? Här kommer fakta som gör det hela värre.

Hästen ändrar form!

Som jag skrev i tidigare inlägg ändrar hästen sin hållning när den blir mer balanserad och stärker rätt muskler. Bröstkorgen och ryggraden är dynamiska och när de trycks upp mellan bogarna påverkar det ryggkurvaturen. Även bakdeldelen/bäckenet kan ändra sig i sin grundposition när hästen blir starkare, vilket också påverkar ryggkurvaturen. Till exempel behöver en kort, brant manke och svängd rygg inte alltid se ut just så. Med lite arbete kan den ryggen i stället förvandlas till en lång manke med betydligt planare kurvatur. Således kan det gå snabbt från att en sadel sitter riktigt bra till att den faktiskt inte gör det längre.

Ett exempel. Såhär såg hästen ut när ägaren köpte den för ca 1 år sedan. Den har kort, brant manke, djup svank precis bakom manken och är överbyggd bak.
Såhär såg hästen ut i november i år. Nu är manken högre än rumpan, svanken är betydligt utplanad och manken något längre och inte lika brant. Dessutom har den fått en fin nacke till skillnad från tendensen till underhals vi ser på övre bilden.

Sadelutprovaren beskylls

Det behöver inte alls vara sadelutprovarens fel att sadeln inte passar efter några veckor. Eller man kan snarare säga att det är sadelutprovarens förtjänst – sadeln satt så pass bra att hästen kunde jobba på ett annat sätt och därmed stärka upp sig och hitta en bättre hållning. Då måste man börja om den frustrerande cykeln av att hitta ny sadel…

Morgondagens lucka

I morgondagens lucka kommer du kunna läsa om ryttarens bäcken och lårutformning och hur det knyter an till sadelns passform.

Om adventskalendern…

Det här är en adventskalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 8

Nu har vi gått igenom hästens biomekanik i stora drag. En sak som inte nämnt är den ”lilla detaljen” att hästen i grunden inte är gjord för vertikal belastning alls. För att påverka så lite som möjligt är därför sadeln en viktig del. Den fyller även en otroligt viktig funktion för ryttaren.

Sadelns funktion

Bossorna på en sadel fördelar trycket, stötdämpar och balanserar sadeln.
Foto: ErgoX2 pressbilder

Sadlarna är designade för två ändamål; att fördela ryttarens vikt över en större del av hästens rygg för minskat punkttryck och att ge ryttaren stöd för att sitta balanserat. Man kan alltså säga att sadeln har två sidor, den ena är hästens och den andra ryttarens.

Bossorna

Bossorna är det som ligger närmast hästen är hästens del. Dess funktion är att fördela trycket från ryttarens vikt, stötdämpa och balansera sadeln.

Bomen

Sadelbomen fördelar trycket på hästens rygg och minskar den vertikala belastningen samt stöttar upp ryttarens bäcken.

Gentemot hästen är bommens funktion att fördela trycket från ryttarens belastning och minska den vertikala belastningen. Gentemot ryttaren är bommens funktion att stabilisera ryttaren och placera ryttaren ovanför hästens rörelsecentrum.

Vad är viktigast?

De flesta hästägare idag är väldigt medvetna om sina sadlar och gör dyra investeringar för att ha rätt sadel till hästen. Det börjar även komma en viss medvetenhet om att sadeln bör passa ryttaren, men det är långtifrån lika självklart. Och handen på hjärtat är det svårt nog att hitta en sadel som passar den ena parten, hur ska man då hitta en som passar båda? Vad är prioriterat? Det finns än så länge (vad jag vet) ingen forskning på området.

Min åsikt

Här kommer min åsikt. Jag börjar gå mer och mer mot att det är viktigare att sadeln passar ryttaren. Varför då? Tänk dig att du har ett par för små skor, dom skaver och gör ont – vad gör du då? Ändrar belastningen så att du inte belastar de ställen som gör ont och därmed belastar andra delar mycket mer. Eller tänk att skorna är ett par nummer för stora, när du går glider du runt i skorna fram och tillbaka och i sidled. Tänk nu att skon är hästen. Det är den som får ta all snedbelastning och obalans som uppstår när du som ryttare halkar runt i sadeln eller sitter snett. Självklart får inte sadeln klämma och göra ont på hästen. Fick jag välja skulle jag ta en sadel som jag satt stabilast i och som ändå låg okej på hästen hellre än en sadel som låg perfekt på hästen men som jag inte sitter riktigt stabilt i. Jag tror också att ju skickligare och starkare man är som ryttare desto mindre roll spelar sadeln för just ryttaren. Liksom en stabil och välskolad häst lättare klarar av att balansera upp en instabil ryttare och därmed kan ha en sadel som passar ryttaren sämre.

Morgondagens lucka

I morgondagens lucka kommer vi kolla på vilka faktorer som är viktiga för att en sadel ska passa hästen samt hur hästen ändrar hållning och form.

Om julkalendern…

Det här är en julkalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 7

Oliksidighet – hästens ”naturliga” rotation

Hästar är ju, precis som vi människor, oliksidiga. Det här orsakas självklart flera faktorer, men rotationen spelar en central roll. Hästarna har nämligen vad vi kallar en ”naturlig rotation” åt ena hållet. Precis som de flesta av oss människor är högerhänta är hästarna oftare högerroterade. Ca 85% av alla hästar är roterade åt höger – tornutskotten tippar åt höger. Detta är alltså deras naturliga hållning både när de står och när de rör sig.

Högerroterad häst sett ovanifrån. Här ser ett asymmetriskt bogparti där manken går åt höger och bogbladet ”vingar”.
Det här är en annan häst ”avklädd”. Bilden är tagen rakt uppifrån. Här ser vi tydligt just hur tornutskotten pekar åt höger.

Stark och svag sida?

Vad som definieras som stark och svag sida hos hästarna är väldigt olika hos olika ryttare. Vissa definierar den starka sidan som den sida där hästen känns stel och ”biter fast” i tygeln, andra utifrån hur hästen driver med bakbenen osv. Personligen har jag haft svårt att förstå vad som menas med stark och svag sida. Antagligen just för att olika tränare och ryttarvänner använt uttrycket på olika sätt. Dessutom är det inte så enkelt. Hästar kan vara starka och svaga i olika muskler på samma sida. Därav har jag helt frångått begreppet.

Rotationens påverkan på ridkänslan

Hästen till vänster är inte korrekt roterad och därmed inte korrekt böjd. Den ”knäcker av” nacken precis framför manken och ”skjuter ut” höger bog. Hästen till höger är korrekt roterad och böjd, där får vi en trevlig ridkänsla med jämt påskjut, jämnt stöd i tyglarna och inga bogar som skjuts ut.

Hur hästen är roterad påverkar hur den kommer driva med bakbenen, när den kommer släppa framhovarna från marken, hur ”lösgjord” den känns i sidorna, om hästen skjuter ut- eller tränger med bogen och om den tar lika mycket stöd i båda tyglarna. Det går dock inte att säga att hästen är stark eller svag i ena eller andra sidan utifrån hästens rotation. Mer om hur vi kommer tillrätta med dessa problem längre fram!

Den överrörliga hästen

Många hästar, framförallt på dressyrsidan, är idag avlade för extrem rörlighet. Det innebär att deras passiva stabiliserande strukturer är väldigt mjuka. Passiva stabiliserande strukturer är t ex själva utformningen av skelettet och ligamenten, saker man inte kan påverka. Att balansera upp och stärka dessa hästar är A och O då de istället för de passiva stabiliserande strukturerna måste använda aktiva stabilisatorer – muskler. Dessa hästar skiftar lätt rotation även om de ser ut att vara t ex högerroterade när de står på stallgången. De kräver också väldigt stabila ryttare med god kroppskontroll för att bibehålla sin centrering.

Morgondagens lucka

I morgondagens lucka tar vi oss vidare från hästens biomekanik till sadelns funktion.

Om julkalendern…

Det här är en adventskalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 6

Rotation, benmekanik och framdelspush

Frambenens ”recoil” och rotation

Här ser vi tydligt hur Usain Bolt kommer sätta ned hela foten i underlaget mer eller mindre plant och med den fart han håller nästan rakt under bäckenet. Foto: Michael Goulding
De flesta motionsjoggare sträcker fram benet och sätter ned hälen först. Inte lika energieffektivt som Usain Bolt. Foto: Jessica Gow

Vid hästens normala frambensmekanik rör sig frambenet i en pendel som går lika långt framåt som bakåt. Då rör sig hästen energieffektivt i och med att den kan utnyttja senornas återfjädrande förmåga ”recoil”. När frambenet går bakåt sker samtidigt en liten rotation i ryggen åt samma sida. Om det bara är lite grann är det ingen fara, men om rotationen blir mer uttalad störs hästens rörelsemekanik i benen. Hästen som roterar mer åt t ex höger kommer lämna höger framben kvar i marken längre vilket gör att den inte kan utnyttja senornas recoil. Jämför med löpare – vi har en motionsjoggare som är ute på sina 5km, hen har en klassisk springstil med tydlig hälisättning fram, rullar över foten och skjuter ifrån långt bak. Det går bra men det blir aldrig några supersnabba tider. Tänk istället en maratonlöpare på elitnivå eller en springer. De kommer sätta ned foten rakt under bäckenet, hela fotsulan i marken istället för hälen och kan därmed utnyttja sina senors återfjädring för att få fart framåt och på så sätt spara energi. Vi vill ju ofta att våra hästar ska vara elitlöpare oavsett nivå och tävlingsabitioner….

Korrekt stegökning i trav. Fram- och bakben har samma vinklar oavsett om de går framåt eller bakåt. Notera framkotan som är i marken hålls i neutral position och hästens bukspänning.

Bakbroms och recoil

Att hästen lämnar frambenen kvar i marken för länge kan även bero på att den inte är tillräckligt stark i sin bakbroms och bålstabiliserande muskulatur. Då orkar den helt enkelt inte riktigt lägga vikten på bakbenen när den pushar upp med fram.

Rotation och framdelspush

Här har vi en häst som troligen sätter ned frambenet för långt framför benets rörelsecentrum och därmed översträcker framkotan. Bakbenen går bakom hästen, ryggen är sänkt och magmusklerna är inaktiva.

När frambenet hamnar för långt ifrån sitt rörelsecentrum (vare sig hästen sätter ned hoven långt framför eller lämnar den kvar långt bakom) kan inte heller bogmusklerna jobba för att pusha frampartiet uppåt och väga över vikten mot bakbenen. Kontentan blir istället att hästen får släppa frambenet och ”slänga” fram det snabbt för att hinna fånga upp kroppen för att undvika att göra en kullerbytta. Hästen jobbar då med sänkt rygg och utan bålstöd.

Rotation och skaderisk

Om hästen lämnar benet i för länge kommer den istället att översträcka bland annat kotlederna vilket stressar både leder och senor i hästens underben och är en stor risk för upphov till ”slitage”-skador.

Morgondagens lucka

Imorgon går vi igenom hästens naturliga rotation, en viktig faktor till att hästen är oliksidig, och hur rotationen påverkar ridkänslan.

Om julkalendern…

Det här är en adventskalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 5

Vad är rotation?

Rotationen som en segelbåt.
Tornutskottet tippar åt höger, bröstkorgen går åt vänster.

Utöver att hästen kan lyfta och sänka ryggen kan den även sidoböja och rotera den. Störst förmåga att rotera och sidoböja har den vid 9-13:e bröstryggskotan, alltså där vi sitter och strax framför. Det som sker vid rotation är att tornutskotten tippar åt ena hållet och bröstkorgen åt andra. Vi tar högerrotation som exempel. Tornutskotten tippar åt höger, samtidigt roterar bröstkorgen åt vänster och därmed sänks högersidan av ryggen. Man kan jämföra det med en segelbåt – när masten tippar åt ett håll åker kölen åt motsatt håll.

Rotation och sidoböjning

Hästens ryggkotor och muskelsystem är designade så att om ryggen roterar kommer den alltid samtidigt att sidoböja samtidigt och vice versa. Det här är en viktig faktor som vi ryttare sällan tänker på, både gällande hur vi styr hästen men också hur det påverkar när vi sitter snett.

Här ser vi tydligt att sidoböjnig och rotation (tornutskotten tippar) är parade.
Det blir också tydligt vart rörelseuttaget är som störst.

Dynamisk rotation/sidoböjning

Höger framben går bakåt, tornutskotten tippar åt höger och magen åt vänster – hästen högerroterar.

När hästen rör sig i skritt och trav sker varje steg en liten rotation och sidoböjning i hästens rygg. Ett exempel; när hästen sätter fram höger bak sänker den höger höft, tippar tornutskotten åt höger, bröstkorg och mage rör sig åt vänster och det sker en liten sidoböjning åt höger. Tänk er en häst som skrittar bakifrån – man ser att hästens mage svänger ut från sida till sida – det är rotationen i bröstrygg och bröstkorg man ser! Tänk er hästen ovanifrån när det högra frambenet går bak kortar den samtidigt höger sida lite, det är sidoböjningen vi ser. Så rotation och sidoböjning sker dynamiskt varje steg hästen tar.

Många hästar, framförallt på dressyrsidan, är idag avlade för extrem rörlighet. Det innebär väldigt lite stabilitet. Dessa hästar skiftar lätt rotation och kräver därmed väldigt stabila ryttare med god kroppskontroll för att bibehålla sin centrering.

Morgondagens lucka

Idag har du fått ett begrepp om vad rotation är för något och hur det hänger samman med sidoböjning. Imorgon kommer jag att gå igenom hur rotationen hänger ihop med mekaniken i hästens ben.

Om julkalendern…

Det här är en adventskalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 4

Bogpartiet

Bröstkorg med bogparti sett framifrån. Här ser vi hur musklerna ”hänger upp” hästens framparti.

Det finns ingen skelettled mellan hästens bogblad och bröstkorg. Det innebär att hela hästens framdel med bröstkorg, hals och huvud hålls upp av en ”hängmatta” av muskler. När musklerna spänns kortas dom upp och det lyfter bröstkorg och ryggrad mellan bogbladen. Hängmattan blir högre och styvare när man drar åt snörena den fäster i. När musklerna slappnar av sänks bröstkorgen och ryggraden ned. Att dessa muskler är starka är ytterligare en förutsättning för att hästen ska bära oss. Och för att hästen ska bli ”självbärig”.

Framdelspush

Häst som pushar upp med framdelen överst. Där är musklerna vid bogarna aktiverade och manken lyft mellan bogbladen.

Forskning har visat att hästen lyfter hela 57% av sin kroppsvikt med framdelen och bara 43% med bakdelen. Lyftet i framdelen sker effektivast genom att hästen aktiverar musklerna i bogpartiet – främst serratus ventralis och pectroalis. När den gör det får den det jag kallar för push i framdelen. Den pushar framdelen uppåt vilket väger över så att mer vikt kan läggas på bakdelen. Om hästen här är stark i sin ”bakbroms” kan den utnyttja detta för att förlänga stegfasen bak och bära ryttaren bättre. Det gör även att bakdelen kan driva utan att ”handbromsen” ligger i vilket sker om hästen drivs framåt innan den kommit i balans. Och det är här dom luftiga och härliga frambensrörelserna kan komma fram som bäst!

Manken

När hästens ”bogmuskler” är starka står den med bättre hållning – den har redan stående en liten push. Det gör att en häst som är överbyggd bak kan stärka upp sig och därmed få en högre manke än bakdel, även om den har vuxit färdigt. Det gör också att hästens när den börjar ändra form faktiskt inte breddar sig, utan tvärtom blir smalare över manken. Först senare när den byggt muskelmassa vilket tar längre tid som den blir bredare över bogpartiet.

Övning

Testa själv – stå på alla fyra. Dina skulderblad motsvara hästens bogblad. Slappna av i dina skuldror så att bröstryggen sjunker ned. Försök gå på stället med ”frambenen”. Tryck sedan ifrån med dina händer i underlaget så att ryggen höjs (utan att krummas) och gör samma sak. Vilken skillnad upplever du?

Morgondagens lucka

Imorgon kommer du kunna läsa vidare om hästens sidoböjning och rotation – en superviktig del av hästens rörlighet som vi kan utnyttja till enormt mycket men som nästan ingen vet om.

Om julkalendern…

Det här är en adventskalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 3

Bakbroms!

Dagens lucka handlar om en av de viktigaste förutsättningarna för att hästen ska kunna bära ryttaren – att den har en förlängd stödfas med bakbenen. Jag skulle gissa att detta är det folk egentligen menar när de pratar om saker som ”bakbensaktivitet”, ”undertramp” och delvis ”bärighet”.

Vad är bakbroms?

Bakbromsen är vad vi kallar den förlängda stödfasen i bakbenen. Förenklat kan du tänka dig att du cyklar på en en cykel med bak- och frambroms. Bakhjulet är drivande, precis som bakbenen på en häst.

Övre bilden visar ett ekipage där ryttaren sitter balanserat och hästen nyttjar sin bakbroms för balans och påskjut. På den undre bilden nyttjar ryttaren handbromsen och lägger tyngdpunkten bakom hästens rörelsecentrum varpå hästen sänker ryggen, hamnar bakom lod och inte kommer under sig och framåt med benen.
  • Om du har fart och bromsar kraftigt med frambromsen – vad händer?
    • Jo, cykeln lättar i bak…. i värsta fall gör du en kullerbytta över styret.
  • Och om du istället bromsar kraftigt med bakbromsen – vad händer då?
    • Cykeln lättar i fram istället. Har du bra balans kan du sen cykla vidare bara på bakhjulet en bit. Precis såhär funkar hästen!

Om hästen kan bromsa sin rörelse med bakbenen via stabiliserande muskelkedjor i rygg och bakben kommer den att lyfta ryggen och balansera upp kroppen. Det gör den genom att ha bakbenet i marken en lite längre tid. Bra bakbensaktivitet handlar alltså om att hästen bromsar sin rörelse framåt från det att den sätter i bakhoven till det att hoven är rakt under bakpartiet. Därifrån börjar påskjutsfasen som skapar kraft framåt. Därför är det viktigt med balans i lugnt tempo innan man börjar driva hästen framåt och gör ökningar. Dålig bjudning eller att hästen springer kan mycket väl handla om att den inte har den balans som krävs.

Hur åstadkommer jag denna förlängda stödfas?

Det går att rida sig till, men den enklaste vägen är att leda hästen – långsamt. Gör sedan detsamma i lätt nedförsbacke. Till en början räcker det med fem minuter om dagen.

Tävling!

Tävla med stallkamraterna vems om kan få sin häst att skritta långsammast, om hästen stannar är man utesluten! Filma och tagga @howtomove_fysioterapi på Instagram eller How To Move Fysioterapi på facebook. Vinnaren utses slumpmässigt och man vinner en gratis sitsanalys på min mottagning!

Morgondagens lucka

I morgondagens lucka kommer vi börja nosa mer på bogpartiet. Här har hästen störst lyftkraft och det är mekaniken i bogpartiet som ger push och luftighet åt hästens frambensrörelser. Här har vi den ”andra halvan” av hästens självbärighet.

Om julkalendern…

Det här är en adventskalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 2

Funktionell anatomi

Leden mellan bäcken och ländrygg är den led i ryggen som har överlägset störst förmåga att böja sig och därmed höja hästens rygg.

För att förstå all information i kommande inlägg behövs en grundförståelse för hur hästen fungerar – tråkigt jag vet! Men ta dig igenom det här så får du en spännande och lärorik resa fram till jul som kommer ta din ridning och din hästs prestationer till helt nya nivåer!

Hästens mekanik – lyfta ryggen

För att uppnå det berömda lyftet i hästens rygg sker en rad saker. Idag kollar vi på själva ryggraden och utgår ifrån att hästen är rak och centrerad. Vi börjar bakifrån. En häst som lyfter ryggen vinklar in bäckenet något. Det sker genom en böjning i leden mellan sista ländryggskotan och korsben/bäcken. Denna led är den som har absolut störst förmåga till att böja sig av alla leder i hela ryggen. Här vi skapar en del av förutsättningarna för att hästen ska trampa under sig bakbenen. Det sker en böjning och ett lyft av hela ryggen men i olika hög grad beroende på hur kotorna i området är utformade. Det andra området som har mer rörlighet är mellan 14:e-18:e bröstryggskotan, alltså där vi sitter och strax bakom. Resterande del av ryggen är hästen relativt stel sett till förmåga att höja och sänka.

Sittpunktens roll

Sittpunkten vid 14:e bröstkotan, där hästens rygg har sin djupaste punkt.

Det här är en avgörande faktor för vart på hästen vi vill sitta! Här kommer jag utgå ifrån den 14:e bröstkotan där lyftförmågan börjar bli större. Den är lokaliserad där hästens rygg har sin lägsta punkt precis bakom manken. Sitter vi långt bak på ryggen hamnar vår tyngd där ryggen är som rörligast i just lyftrörelsen. Det innebär att det blir väldigt tungt för hästen att lyfta ryggen. Desto närmare 14:e bröstkotan vi sitter desto lättare blir det för hästen att lyfta bröstryggen. Sitter vi istället för långt fram påverkar vi hästens förmåga att lyfta framdelen – något jag kommer skriva mer om i senare inlägg!

Ytterligare en faktor

Det finns en faktor till som påverkar sittpunkten – nämligen hästens egna tyngdpunkt. Brutalt beskrivet kan man tänka sig att man delar hästen i två delar och lägger i vågskålar så ska de väga lika mycket. Tar man den punkten hamnar man också ungefär vid 14:e bröstkotan. För att störa hästens naturliga balans minimalt och därmed förenkla samspelet mellan häst och ryttare vill vi placera vår egen tyngdpunkt så nära hästens som möjligt. Tänk att du cyklar på en enhjuling – sitter du inte rakt över navet faller du framåt eller bakåt. Rider vi slipper vi som ryttare ta smällen av ”fallet” det blir istället hästen som får jobba för att balansera upp vår förskjutna tyngdpunkt.

Samspel

Så – summa summarum – gör hästens jobb så lätt som möjligt och öka chanserna till ett bra samspel genom att sitta över hästens rörelsecentrum – 14:e bröstryggkotan!

Morgondagens lucka

Idag har du fått veta vart ryggen lyftet sker och hur det påverkar vart på hästen du sitter bäst. Imorgon kommer du kunna läsa vidare om hur själva lyftet i ryggen sker och hur det samspelar med bakbenens undertramp.

Om julkalendern…

Det här är en adventskalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

Julkalender Lucka 1

Vägen till framgång!

Ju mer du kan om hur hästens- och din kropp fungerar tillsammans desto mer framgångsrik blir du! Och för oss ryttare är framgång när vi hittar den där ”wow-känslan” i ridningen.

Grunden

När vi rider vill vi att hästarna ska lyfta ryggen, trampa under sig med bakbenen och lyfta framdelen. Detta är grunden oavsett om vi vill rida vackra krumelurer, hoppa höga hinder i snabbt tempo eller få hästen att transportera oss långa sträckor med så liten ansträngning som möjligt. Varför är det här grunden? Och hur går det egentligen till rent mekaniskt när hästen gör allt detta? I den här adventskalendern kommer du hitta många svar och viktiga pusselbitar för att förenkla för dig och din häst och lättare och snabbare hitta wow-känslan!

Lyft rygg

Ryttare i balans med en häst som arbetar igenom hela kroppen! Följ sharenaluijksdressage och paardenfotografie_helena_massa på instagram för fler vackra och inspirerande bilder!

En stor anledning till att vi vill att hästen ska lyfta sin rygg när vi rider är för att motverka den negativa effekt vår vikt har på hästen. När vi sitter upp sänker hästen nämligen ryggen. Alla rörelser som sker i ryggen under respektive gångart har samma rörelseuttag, men är i ett mer sänkt spektrum av det fulla rörelseuttaget. Det innebär att lederna i ryggen ligger nära sina ytterlägen i många rörelser och det ger ”slitage” på lederna och kan leda till att hästen får ont i ryggen. Det vill vi motverka!

Bakbensaktivitet

En förutsättning för att hästen ska kunna lyfta ryggen och bära oss korrekt är att hästen förlänger bakbenens stödfas något – det vi kallar undertramp och en del av bärigheten.

Energieffektiva rörelser

En annan anledning är att vi genom att få hästen att lyfta ryggen delvis ersätter en del av hästens naturliga mekanik för att trampa under sig bakbenen så att hästens rörelse blir betydligt mer energieffektiv.

Morgondagens lucka

Läs vidare i morgondagens inlägg för att få veta hur lyftet i ryggen fungerar och varför det har betydelse var på hästens rygg vi sitter!

Erbjudande

15% rabatt på ryttarscreening – använd kod ADVENT1 vid bokning. Giltigt till och med 6/12 2019. Vill du ge bort screeningen i presentkort? Erbjudandet gäller även presentkort på ryttarscreening. Kontakta mig via mail för köp av presentkort.

Om julkalendern…

Det här är en adventskalender baserad på forskning och sammanställt enligt tänket inom Vertikal Balanserad Ridning (VBR).

123