• +070-99 55 450
  • carolina@howtomove.se

Julkalender Lucka 17

Julkalender Lucka 17

Kroppens stabiliserande system

Idag ska vi också kika lite närmare på människokroppen, som ju är mitt specialområde. Främst ska vi gå igenom de stabiliserande systemen och hur de fungerar.

Kroppens stabiliserande systemen kan kort delas in i två delar:

  1. Passiva stabiliserande strukturer: strukturer som man inte kan påverka viljemässigt och som helt enkelt gör sitt jobb helt passivt. Till dessa strukturer hör skelett där det främst  är den anatomiska utformningen styr och ligamenten, som har lite varierande flexibilitet hos olika individer. Fascian kan även sorteras in här, det är en bindvävshinna som omsluter alla muskler och som är mer genomgående i kroppen än andra strukturer. Man vet att fascian är viktig rent proprioceptivt, men i övrigt är dess roll omdiskuterad.
  2. Aktiva stabiliserande strukturer: här har vi musklernas olika system, de vi kan påverka viljemässigt.

Att vara rörlig eller stel

Dixie Ross, en av the Ross sisters, var extremt överrörlig. Vill ni se mer skrämmande överrörlighet, kolla på The Ross Sisters på youtube.

Skelett vet ni vad det är. Det finns en viss variation i hur vårt skelett och därmed våra leder är utformade som tillåter mer eller mindre rörlighet. Ligament är i princip samma sak som en sena, det som skiljer dem åt är att ett ligament sitter från ben till ben, medan en sena går från ben till muskel. Som jag skrev ovan har ligamenten lite olika flexibilitet hos olika individer. Det här styr väldigt mycket hur rörlig eller stel du är i grunden. Är du stel kan du träna upp din rörlighet genom att tänja ut ligament, men är du rörlig är det svårare. För att undvika att bli mer rörlig kan du undvika att stretcha men det är oftast svårt att bli stelare (om man inte tar åldern till hjälp, men den hjälper långtifrån alla).

Musklerna

Mutlifiderna är typiska lokala stabilisatorer i ryggen.

Olika muskler i kroppen har olika syfte. Glatt muskulatur som finns främst i kroppens organ, t ex blodkärlens väggar, mat- och luftstrupe och tarmsystemet. Glatt muskulatur är inte viljestyrd utan styrs av det autonoma nervsystemet. Skelettmuskler brukar vi kalla de muskler vi viljemässigt kan spänna, de finns i flera lager i kroppen. Skelettmusklerna kan sedan delas in i tre kategorier utifrån funktion och position i kroppen:

”Höftböjaren” (m iliopsoas) är en global stabilisator. Den består av tre muskelbukar, har sitt ursprung från ryggkotorna i ländryggen och insidan av bäckenskålen och fäster högt upp på lårbenen.
  • Globala mobilisatorer: stora muskler som ofta sitter över mer än en led och har till uppgift att röra våra kroppsdelar. Dessa muskler jobbar bäst dynamiskt genom att förlänga och förkorta sig. Det är oftast ytliga muskler.
  • Globala stabilisatorer: också kategorin lite större muskler, sitter också ofta över mer än en led, men jobbar bäst statiskt i ungefär samma längd. Därmed stabiliserar de genom att verka mothållande när vi gör olika rörelser. Dessa är ett mellanlager av muskler.
  • Lokala stabilisatorer: oftast kategorin små muskler, sitter ofta över endast en led och jobbar också statiskt, är reaktionssnabba och sköter mycket av det finmotorik t ex i ryggen för att styra belastningen på lederna och diskarna optimalt. De djupaste musklerna.

Alla dessa system samverkar naturligtvis för att vi ska kunna röra oss så optimalt som möjligt. Det är troligen inte ens möjligt att kunna träna ett av dessa system helt isolerat, även om vi ibland försöker både träna och testa dem separat.

”Jag är väldigt stel”

Det här är en fras jag ofta får höra. Sedan undersöker jag individen och ser att hen ofta är överrörlig. Men spänd i globala muskler. Min teori, och det här är just precis det inget forskningsbaserat alls, är att rörliga personer behöver vara starkare i sitt stabiliserande muskelsystem än personer med ett stelare passivt stabiliserande system. Och är man inte det spänner man globala muskler för att kompensera, vilket ger en konstant känsla av stelhet, trots att man i grunden är rörlig.

Mina teorier

Här börjar jag åter vara ute på lite svag is och det är mest mina spekulationer utifrån vad jag vet om kroppens stabiliserande system och utifrån vad jag ser i min kliniska vardag.

Muskulär stabilitet och ridning

Vid en kraftigt bakåtlutad position kan inte ryggens stabiliserande muskler jobba optimalt och global muskulatur ”tar över”. Foto: Louise Toft Pilgaard

Som vi redan varit inne på ett otal gånger är stabilitet viktigt vid ridning. Vi har också varit inne på att ridning skiljer sig från det mesta andra vi gör då det krävs mycket stabilitet i sittande, utan kontakt med fast underlag under fötterna. Detta gör att de globala stabilisatorerna inte kan jobba lika effektivt som om vi t ex springer eller spelar tennis och därmed blir det än viktigare att de lokala stabilisatorerna kan jobba effektivt. En tredje sak vi varit inne på är den neutrala ryggen och att den är en förutsättning för att de lokala stabilisatorerna ska kunna jobba optimalt. Så de muskulära systemen behöver en stabil grund. Utöver det behöver de också vara tränade för att koordinera det arbete som ska utföras. I ridningen är det till stor del stabilisering i sittande på ett rörligt underlag för att främst behålla centrering i förhållande till underlag, acceleration eller inbromsning, svängar, arm- och benrörlser. Men delvis också kunna förskjuta tyngdpunkten i förhållande till hästens rotation i olika rörelser.

Carolina

6 comments so far

Sofia EdlundPosted on9:33 f m - dec 17, 2019

Altså för varje dag som går med nya luckor sitter jag och testar nya saker, och blir så medveten om hur kroppen fungerar! Verkligen jättebra, men jag vet också att jag nästan direkt kastar bort all nyfunnen kunskap så fort jag sätter mig på hästryggen, suck. Hoppas denna julkalender kommer att finnas kvar, så man kan påminna sig även i fortsättningen 🙂

    CarolinaPosted on10:48 f m - dec 17, 2019

    Vad roligt att höra att du får en sån ökad medvetenhet! Synd att du glömmer snabbt, men det är du nog inte ensam om. Den kommer ligga kvar ett tag framöver, men inte för alltid. Tips är att du skriver lite dagbok på vad som funkar för dig gällande de olika delarna och så kan du gå tillbaka till den!

AnnPosted on10:38 f m - dec 17, 2019

Som varande överrörlig (EDS, hEDS) skriver jag under på stelhet och även en rejäl del värk i musklerna.
Musklerna jobbar hårt för att hålla ihop kroppen o blir trötta o sura.
Har även masserat x antal hästar och de överrörliga är ofta stumma i muskulaturen som man hela tiden får hålla efter.
Så skriver under på din teori där.
Fascian är av stor betydelse i min bok.

Det som hjälper mig stabilisera mig o min kropp är att vara centrerad och ”sträckarsystemet” aktivt.
Då är jag stabil, stadig, tydlig samtidigt som lederna har god rörlighet. Jag är tacksam för de CR (Sally Swift) kurser jag deltagit i för detta hjälper mig även i vardagen.

    CarolinaPosted on10:56 f m - dec 17, 2019

    Ja, har man en överrörlighetsdiagnos som EDS eller Marfans t ex så blir det extra tydligt. Där ger ju även senorna efter lite när musklerna ”drar” i dem för att röra oss, så det spelar ingen roll hur stabil du är, du kommer aldrig kunna komma till ett lika skönt och effektivt läge som en som är ”normal” i sin rörlighet. Det ger mer muskelvärk också. Desto mer viktigt för dig att hitta de energisnålaste lägena! Suveränt att du hittade till Sally Swift och att du jobbar med centreringen! Har du kollat mer på VBR?
    Jo, exakt samma mönster kan vi se i hästar. Och dagens avel med mycket rörliga hästar och den allmänna folkhälsans sjunkande fysik blir ingen bra kombination.
    Fascian har stor betydelse, men forskningen är än så länge rätt oense om hur, utöver just det proprioceptiva. Det är ju också väldigt komplext att undersöka en så genomgående struktur som verkligen kan spela in på ALLT i funktionella sammanhang. En muskel kan du mäta styrka och längd på ett ungefär, men i och med att fascian är så genomgående är det svårare. Allt ”funktionellt” är svårt att mäta i forskningssammanhang vad det verkar.

AnnPosted on4:10 e m - dec 17, 2019

Hänger med på VBR också, ser att det bara av godo för både ryttare o häst.
Jag har ju tänkt på det, iom min överrörlighet, att jag behandlat hästar o hur aveln ser ut.
Hästarna har idag sånt register o omfång i rörelserna även om själva musklerna är stela – o jag tror tyvärr många misstar mycket för bara ren talang o unghästen presterar kanske egentligen (mycket) mer än vad den tål, för att det går o den vill.
Det gäller nog skynda långsamt med dessa individer så de orkar stabilisera sig.

Men bara mina reflektioner hemifrån kammarn. Jag är lite biomekaniknörd o intresserar mig för hästar, bindväv o överrörlighet. Blandat med lite erfarenheter från kundhästar o mig själv.

Julkalender Lucka 19 – How To Move – Fysioterapi för ryttarePosted on6:00 f m - dec 19, 2019

[…] jag skrev i lucka 17 behöver ryttare generellt sett vara starkare i sina lokala stabilisatorer än gemene man. I min […]

Leave a Reply