• +070-99 55 450
  • carolina@howtomove.se

Julkalender Lucka 16

Julkalender Lucka 16

Fyra vanliga instruktioner som ofta leder till sitsfel

”Sitt på sittbenen”

Att tänka ”sitt på sittbenen” blir sällan rätt. Foto: Louise Toft Pilgaard

De senaste årtiondena har det talats mycket om att ”sitta på sittbenen” när vi rider. Då åsyftas enbart de två bakre sittbenen. Tänk dig att du sitter på en pall med två ben – ett under vardera skinkan. Det blir stabilt i sidled, men framåt/bakåt måste man anstränga sig för att sitta kvar, framförallt om det rör sig som det gör när man sitter på en häst. Om pallen har ett tredje ben framtill blir det genast mycket lättare och man kan sitta avslappnat. Det här ger rent mekaniskt stöd, men det skickar också betryggande signaler via kroppens proprioceptorer som gör att de små stabiliserande musklerna jobbar optimalt och de stora muskelgrupperna slappnar av. Därför är en viktig del av den optimala sitsen att nyttja alla tre sittben, eller ”skenorna” mellan de två bakre och det främre sittbenet. Sitter du bara på de bakre kommer du antingen tappa balansen och rulla bakåt eller framåt beroende på hur du parerar din balans och vad din häst gör. Och vad det leder till gick vi igenom i lucka 11.

Korrigering:

Så när din instruktör ber dig att sitta på sittbenen – kontrollera att du sitter på alla tre. Och fråga denne exakt vad hen vill att du ska åstakomma med din sits.

”Trampa ned hälen”

Att aktivt trampa ned hälen gör att ryttaren lätt hamnar lite i stolsits. Foto: Louise Toft Pilgaard

En annan vanlig instruktion som många ryttare idag fått höra är att man ska ”trampa ner hälen”. Det finns ingen muskel som gör den rörelsen. Antingen kan man lyfta tårna, försök med det och du kommer med stor sannolikhet att tappa kontakten med stigbygeln. Det som de flesta gör är att de trycker ner fötterna och slappnar av i fotleden, vilket tillåter hälen att gå nedåt. I och med att stigbygeln är rörlig kommer det per automatik också bli så att benet åker framåt, överlivet kommer lutas bak och risken att du blir hängande i tyglarna är överhängande. Det blir lite som om du är ute och åker vattenskidor. Fotleden en viktig stötdämpare när vi rider. Med hälen maximalt ”nedtrampad” blir det som att köra med en för tungt lastad bil – stötdämparna är körda i botten och kan inte göra sitt jobb, färden blir full av hårda stötar. Utöver den felaktiga positionen du får i kroppen då.

Korrigering

Det du istället ska göra är att alltid se till att ha ”tramp” i stigbygeln. Tramp innebär i min värld en stadig kontakt med framfoten i stigbygeln med lätt anspänning i vadmusklerna som gör att det finns bra svikt i fotleden. Om ryttaren får ordentligt stöd för bäckenet och kan ha foten rakt under kroppen kan vi i många fall avhjälpa problemet utan instruktion. Jag har t ex haft en elev som ridit länge och alltid fått höra att hon ska trampa ned hälen. Hon hamnade i en sadel som passade henne och fick instruktionen att ta stöd med alla tre sittbenen. Hennes kommentar; ”I 40 år har ridlärare och tränare sagt åt mig att trampa ned hälen, nu behövs det inte längre”.

”Stäck på dig”

Ryttaren får inte stöd framtill i sadeln tippar fram bäckenet. Här har hon sträckt på sig och får därmed en uttalad svank.

Det här är en väldigt vanlig kommentar som ofta leder till obehag för hästen men också ofta för ryttaren. Den är också vanlig i väldigt många situationer. Här beskriver jag en typisk situation; Ryttaren har fallit fram med överlivet och får inget stöd framtill för bäckenet. Ryttaren lutar sig framåt även med ryggen för att behålla neutral hållning rygg och bäcken emellan, men får ett överdrivet framåtlutat överliv. Om man ber denna person att ”sträcka upp sig” kommer hen troligen att ha kvar bäckenet i samma position och för att få upp överkroppen skapa en rejäl svank i ländryggen, men kommer pga tyngdlagen fortsätta vilja falla fram. Här är åtgärden att skapa stöd för ryttarens bäcken – när det är på plats kommer tränaren troligen inte ha något behov av att kommentera den delen av sitsen mer. Insidertips – om du har en sadel som är för smal framtill kan du ta liggunderlag och klippa i bitar och stoppa in under lillkåpan. Då kan du bygga ut sadeln lite så att den ger dig rätt stöd.

”Upp med blicken”

Tillhör du också skaran ryttare som lite för ofta tittar ner på hästens huvud eller dina händer? Det här är väldigt vanligt bland ryttare och kommenteras därmed flitigt av tränare. Och ja, vi vill ha en blick som går framåt, det raserar annars lätt vårt fint staplade korthus av kroppsdelar. MEN vi måste börja från grunden – med bäcken och ländrygg. Om inte bäcken och ländrygg är i neutralt och vertikalt läge kommer en korrigering av blicken/huvudets position ge en ”gamnacke”. Det blir precis som när man säckat ihop i på sin kontorsstol men fortsätter att kolla på skärmen. De små nackmusklerna som kallas nackrosetten kommer få spänna sig och jobba förtvivlat för att hålla upp huvudet och risken är att du får spänningshuvudvärk på köpet. Var noga med grunden. Tänk därefter att hela ryggraden ska bli så lång som möjligt, lite som att någon drar dig uppåt i håret på bakre delen av huvudet.

Morgondagens lucka

Imorgon går vi igenom basen för styrkor och svagheter hos oss ryttare – de stabiliserande muskelsystemen.

Carolina

4 comments so far

MonikaPosted on8:09 f m - dec 17, 2019

Jag sitter exakt som hon på skimmeln!😯. Hur vet man hur många/mycket liggunderlag man ska putta in under lillkåpan?? Och hur får man dom att ligga kvar där?

    CarolinaPosted on10:46 f m - dec 17, 2019

    Du får gå på känsla. Jag kan inte utan att göra en bedömning av dig och din sadel svara på exakt vad du behöver 😉 Efter ett tag kan man behöva fylla på i och med att liggunderlagen pressas ihop. Lillkåpan är rätt tajt spänd, så petar man upp det tillräckligt långt brukar det stanna kvar.

MonikaPosted on7:21 f m - dec 18, 2019

Tyvärr verkar du ju inte i mitt område men ska testa detta iaf. Älskar din kalender o läser alla inlägg varenda dag.

    CarolinaPosted on1:54 e m - dec 18, 2019

    Testa och se. Det kan ju vara fler faktorer som spelar in också. Jag har ju kollegor som arbetar som jag, vart finns du? Kanske kan tipsa om någon! OM ni är tillräckligt många i ditt område som är intresserade kan vi alltid dra ihop ett event med en workshop eller clinic.
    Stort tack! Det är så roligt att få höra att det arbete man sitter och gör i sin egna lilla vrå intresserar och hjälper andra!

Leave a Reply